Jo, vi lever!
Som ni antagligen redan har märkt var det ett tag sedan jag skrev här i bloggen, men nu får ni äntligen ett livstecken från oss. Allt är bara bra med oss, vi lever och är friska! Några punkter sedan sist:
- Liam har slutat med penicillin nu, tack och lov. Det har INTE varit kul att tvinga i honom den där äckliga flytande medicinen. Varje morgon innan Janne har gått till jobbet har vi bråkat och hållit fast honom för att få i honom den där jäkla penicillinen för att sedan dra samma hemska procedur på kvällen innan han lägger sig. Usch! Det känns som värsta hemska övergreppet mot honom när vi håller fast honom så där och jag har verkligen mått dåligt över hur hemskt det måste ha varit för honom. Men nu är det äntligen över och han är frisk och kry igen!
- En trevlig effekt av att Liam är frisk är att han har börjat äta igen. Han äter visserligen inte alls lika mycket som förut, men har äter i alla fall! Idag åt han till exempel en hel liten barnmatburk och det mina vänner, det är MYCKET för att vara honom nu för tiden. Det har gått så långt att jag inte ens minns när han sist åt vanlig mat, förutom idag då. Jag började nästan gråta lyckotårar (och jag skämtar inte) när han självmant gapade och åt utan en massa gnäll och skrik. Jag hoppas att det fortsätter på denna väg och att han äter även imorgon *håller tummarna*. Lycka är när barnet äter och är frisk. :-)
- Min mormor kom hit igår och det är så kul att ha henne här. Hon pysslar om oss och skämmer bort oss med god mat och bakar och står i. Jag har en supermormor och Liam har en supergammelmormor. Hon stannar till på söndag så vi ska nog hinna med lite adventsmys innan hon åker.
- Appropå advent... Här städas det och förbereds inför julmys. Jag har sytt nya köksgardiner som blev jättefina, röda panellängder i linnetyg, så fint och stilrent utan krusiduller. Jag gillar linnestrukturen grymt mycket, det är så fint när det lyser igenom tyget på dagen. Jag hängde upp dem idag och det blev genast en härlig julkänsla i hemmet. Jag har även gjort ett fint blomsterarrangemang att ha i tv-rummet, tre hyacinter i en fin kruka med lite mossa och transparenta pärlor på en tråd som dekoration. Det blev också jättefint! Gah, jag känner mig så pysslig det liksom spritter i hela kroppen och jag hittar på nya projekt hela tiden!
- Ikväll kokade jag och mormor knäck. Mormor är bra på sånt där medan jag alltid lyckas stressa till allting i sista stund, ni vet när man ska hälla upp hela härligheten i små små knäckformar som hela tiden välter och har sig. Men med mormor i köket gick hela proceduren galant utan minsta stress och goda blev de också! Sa jag att jag har en supermormor? :-) En rulltårta har jag även hunnit med att baka (innan mormor kom), en riktigt god en som smakar mjukpepparkaka med en fyllning av smörkräm smaksatt med apelsin. *mums* Imorgon blir det att baka min absoluta julfavorit -saffransbröd! Det blir både saffransbullar med mandelmassa samt vanliga lussekatter. *mums*
- Jag har även hunnit med lite pyssel på stickfronten. Jag håller ju på att sticka en lusekofta i bebisstorlek och den blir så fin så fin. *stolt* Jag har bara lite lite kvar på ena ärmen men sedan är det bara att sy fast ärmarna på koftan och den är klar. Jag är inte så jättebra på att sy ihop stickade delar så jag ska försöka hinna med det medan mormor är här så att hon får lära mig hur man ska göra för att få det snyggt. Jag var tvungen att få lite hjälp av mamma med koftans framkant för det jäklades så mycket att jag höll på att bli galen. Så koftan har hunnit med en liten resa upp till Boden för expertutlåtande och lite experthjälp *tack mamma* men nu är allt fixat och klart. Den blir så fin! Och nu kanske ni tänker "herregud vad mycket tid hon lägger ner på en hemmastickad lusekofta" och tro mig, den tanken har även jag tänkt många många gånger under stickförloppet. Men jag har lärt mig en hel del på vägen och för det mesta har det varit roligt (men ojojoj vad jag har svurit också). :-) Jag får väl ta och lägga in en bild när den är klar så får ni se hur fin den är. Jag är allt lite stolt. :-)
Ja, det var väl allt för denna gång. Vi har det som sagt bra och känner oss pigga igen. Vi har varit hemma ganska länge och kurerat oss men nu känner vi oss redo att träffa människor igen. Kanske en träff till ÖF snart? Jag tror att både Liam och jag skulle behöva det efter att ha varit "isolerade" i typ en och en halv vecka.
God natt på er!
Öroninflammation
För övrigt så mår inte jag heller speciellt bra. Jag har grymt ont i halsen och känner mig allmänt bedrövlig. Det var knappt att jag ville visa mig utomhus idag, jag känner mig inte speciellt fräsch om jag säger så. Usch. Nä, det blir att hålla sig inne någon dag och försöka krya på oss. Förhoppningsvis blir vi friska snart.
En familj på bättringsvägen
Förkylningar brukar skapa lite tumult i våra fina rutiner och denna förkylning var inte ett undantag. Nu vill Liam helst somna i mitt knä på kvällen och inte ensam i sin säng, dessutom har det blivit lite si och så med mattiderna. Om han matvägrade innan förkylningen är det inget mot för vad han gör nu. Han vägrar äta! Till viss del kan jag förstå att han inte ville äta "vanlig" mat när han var som mest förkyld. Han var verkligen jättehes så han hade säkert ont i halsen och det vet man ju själv hur roligt det är att äta då... Han blev verkligen helt hysterisk så fort han såg att jag tog fram mat. Slog med armarna och skrek med sin hesa hesa röst, han skulle minsann INTE äta -inte ens efterrättspuréerna eller gröt dög. Så jag gav helt enkelt upp och han fick leva på välling och annan flytande "mat" som exempelvis fruktdrycker i en dag. Jag resonerade så att huvudsaken är ju att han får i sig ordentligt med vätska när han är sjuk. Sedan gick han med på att äta gröt igen och igår fick vi i honom några skedar "vanlig" mat. Men det går trögt. Förhoppningsvis ordnar det sig när han blir helt frisk, hans energi är det som sagt inget problem med. Han är pigg och kry och för det mesta väldigt glad och kryper omkring så jag blir alldeles svettig för att hinna med honom. Men jag börjar bli riktigt less det här med matsituationen så jag hoppas att det löser sig snabbt. Jag vill verkligen att han ska börja äta ordentligt igen för trots att jag ser att han mår bra så är det klart att oron gnager lite i mitt bröst...
Det syns tydligt att Liam är lite less mig de här dagarna då vi har varit krassliga. Han har varit så snorig att det hela tiden har runnit från hans näsa och då har jag så klart varit där och torkat. Jag har bråkat med näsdroppar och snorsugen och dessutom försökt få i honom mat. Usch, jag har inte varit speciellt populär och det syns tydligt att han gärna är med Janne när han kommer hem från jobbet. Han tycker nog att den där mamman är bra jobbig att ha att göra med...
Idag ska vi försöka komma ut ett tag, frisk luft brukar vara en bra medicin när man varit krasslig och hängig!
En liten sjukling
Vi var som sagt på IKEA i lördags och shit vad kul det var! Vi handlade några julklappar, en hel del värmeljus samt en massa andra småsaker. Ett favoritköp blev i alla fall en stor härlig golvkudde. Vi sitter ju mycket på golvet med Liam så en golvkudde var faktiskt ett riktigt bra köp, dessutom är den grymt fin! Liam verkar också gilla den då han kan klättra upp på den och mysa och busa. Jag skulle nästan vilja ha en till, vi får väl se om det blir det nästa gång vi åker dit. Vi köpte även några fina ljuslyktor samt två superfina Astrid Lindgren böcker, för att nämna några saker. Barnavdelningen var en favorit, både för oss och Liam. Han satt och tittade och tittade i vagnen, det var så mycket färger och så mycket saker. Han var så sööööt! Vi har fått en hel del idéer till hans barnrum i alla fall, det ska bli så kul att åka på IKEA igen när vi har flyttat! Vi träffade även min pappa på IKEA, han var på väg hem från Stockholm och passade på att stanna till på IKEA för att träffa oss. Kul! Vi åt lunch tillsammans innan han körde vidare hemåt, han hade ju en bra bit kvar att köra (ca 45 mil). Ja, lördagen var verkligen en lyckad dag måste jag säga. Vi hade det riktigt trevligt! Och vår kompis som följde med på resan verkar också ha haft en trevlig dag!
Nä, nu vaknar en liten sjukling. Ska nog ta och lägga mig och mysa med honom ett tag så kanske han somnar om igen, han skulle nog må bra av att sova lite.
Header
Föräldraträff och matvägran
Expedition ICA
Har just sett Idol och ätit en massa chips med dip. Köpte även en stor chokladkaka, mjölkchoklad med nonstop. Den var god men inte lika god som den med digestive eller den med daim... Nä, åter till soffmys....
PS. Liam somnade lugnt och stilla ikväll, han kom till ro nästan direkt vi la honom i sängen. Skönt för honom!
Äntligen fredag!
Igår var jag och Liam på öppna förskolan tillsammans med tre andra mammor och barn från föräldragruppen. Det var grymt mycket barn där så det var rätt livat, men det var kul! Det märks att Liam tycker att det är kul att vara där och leka med nya leksaker och titta på alla barn (och föräldrar med för den delen). Han kröp omkring och lekte och hälsade på andra barn och hade så kul! Han pratade och skrattade och var såååå söt! Om ni frågar mig så var han sötast på stället, men jag är ju inte helt opartisk. :-) Vi åt lunch där och sedan gick vi hem. Liam sov verkligen gott i vagnen efter alla ljud och intryck, jag gick förbi affären på väg hem och hann både äta lunch och vara hemma ett bra tag innan han vaknade. Han var på riktigt solskenshumör hela gårdagen, ibland är han bara såååå mysig så att det känns som att hjärtat ska gå sönder av all kärlek. Jag älskar honom så otroligt mycket, våran myspojke. Vi avslutade dagen med ett bad vilket är bland det bästa Liam vet. Åh vad han älskar att plaska i badbaljan och tugga på sina båtar och ankor. *kärlek*
Förra helgen sänkte vi ned hans spjälsäng eftersom han har blivit så rörlig och halvt om halvt börjat resa sig upp. Jag vet inte om det är därför han har börjat tjorva lite vid nattningarna eller om han har kommit in i en tillväxtperiod som gör att det kryper i kroppen på honom. När vi lägger honom så vrider han sig i sängen hur mycket som helst, vänder sig, sätter sig upp, kryper runt, försöker ställa sig osv. Han har ingen ro i kroppen. Det är som att han inte hittar någon bekväm ställning och blir alldeles frustrerad. De tre senaste kvällarna har vi fått sitta hos honom ett tag och sjunga för att han ska få någon ro och sedan han somnat sover han oroligt större delen av natten och hamnar i de mest konstiga ställningarna i sömnen. Ibland är det som att han vaknar upp sittande helt förvirrad om hur han har satt sig upp. Ibland somnar han i de mest konstiga ställningar, som en kväll då han efter en hel del bök i sängen somnade med ansiktet ner mot kudden och knäna i madrassen och rumpan i vädret (typ värsta yogaställningen). Trots att han är orolig sover han ändå hela nätterna, från ungefär åtta på kvällen till sju på morgonen då han får välling och sedan somnar om till ungefär klockan nio. Det är värre med min sömn eftersom jag hela tiden vaknar när han vänder sig om och bökar på i sömnen. Ibland får jag stiga upp och lägga ner honom när han har satt sig upp (i sömnen?) eller vända till honom när han ligger konstigt och oroligt. Jag antar att det är någon slags fas han går igenom, jag kan tänka mig att det är mycket som händer i hans kropp. Han har nyss lärt sig krypa och han har börjat resa sig upp så smått (han lyckas nästan!). Han motoriska utveckling har verkligen tagit ett språng på väldigt kort tid, klart det kryper och sprätter i kroppen då.
Nu ligger myskillen och sover (på dagarna sover han ofta väldigt lugnt och rofyllt) så jag ska passa på att städa till lite här hemma. Jag har redan dammsugat hela lägenheten och vattnat blommorna så det är lite småstädning kvar. Det har snöat MYCKET inatt så jag vet inte om vi ska våga oss ut. Kanske att vi går och möter Janne när han slutar, men det är ju några timmar kvar.
Trevlig helg på er!
Äter lunch på öppna förskolan
Planering och organisering
Krypkoden
Han har sååå länge försökt sig på att krypa men varken tagit sig framåt eller bakåt. Därför utvecklade han en slags åla-slash-dra-sig-fram-slash-putta-ifrån-med-armarna-teknik som fungerar alldels utmärkt, på så sätt kan han både backa och ta sig framåt. Han har dock inte riktigt kunnat släppa kryptanken, det verkar ju bra coolt att kunna krypa "på riktigt" liksom. Sagt och gjort. Igår kväll bestämde han sig för ge det ett seriöst försök och helt plötsligt lyckades han krypa på riktigt! Det är visserligen lite vingligt och det går inte lika snabbt som när han ålar, men kryper det gör han! Han är så himla söt och ser så stolt ut när han lyckas krypa på riktigt, han slår med händerna hårt i golvet för att riktigt visa att han minsann kan lyfta på armarna och ta sig framåt. *sötnos* Jag och Janne är så stolta, så där överdrivet mamma- och pappa-stolta som man blir när ens barn gör stora framsteg.
Här kommer en film som vi lyckades filma med vår digitalkamera idag (eller igår, eftersom klockan är över tolv på natten). Det är grymt dåligt ljus i filmen och väldigt dålig kvalité på inspelningen, men det syns i alla fall att han kan krypa. SÖT SÖT SÖT SÖT ÄR HAN!!!
