Hos Camilla

Japp, nu är den äntligen klar! Lusekoftan som jag har kämpat på med under hösten. Jag måste säga att jag är rätt nöjd med resultatet. Visst, den är inte helt perfekt med helt perfekta maskor överallt men jag inbillar mig att det är det som är en del av charmen med "hemmagjorda" kläder. Jag har lärt mig mycket av att sticka den, att sticka mönster är lite trixit.

Några saker jag lärt mig på vägen:

- Låt inte mönstertråden hänga löst på baksidan mer än tre maskor. Att hänga upp mönstertråden med den andra tråden är ganska lätt ordnat och man slipper lösa trådar som kan fastna i fingrar och annat.

- Försök dig inte på något eget som inte står i mönstret! Freestyla inte! Står det att man ska öka två maskor mitt under armen så gör det och hitta inte på någon egen variant som du tror blir bättre för det blir det inte, tro mig. Tänk över huvud taget inte så mycket utan följ bara mönstret och sticka på. Stickas ärmarna på strumpstickor så kan det dock underlätta att tänka sig mönstret platt. "Tänk platt fast sticka runt" -är ledordet (kanske självklart men jag gjorde fel hur många gånger som helst när jag inte tänkte platt utan lät mönstret följa runt och det blev knasigt). Nu så här i efterhand är det nästan pinsamt hur korkad man är ibland. :-)

- Det är omöjligt att få knapphålen fina utan att sy langett(?)söm runt dem.

- Lyssna på vad mamma har att säga för hon har oftast rätt. :-)


Ja, jag har säkert lärt mig andra saker också men det här var några saker i alla fall. Nu är det bara att sätta tänderna i något nytt stickprojekt. Jag har tusen idéer, tro mig. :-)