Hos Camilla

Ojojoj. Nu var det verkligen längesedan jag skrev. Det har hänt så mycket så jag vet knappt var jag ska börja...

Den första februari lämnade vi Östersund och styrde kosan mot Ljusdal. Hela vårt hushåll fick plats i lastbilen vi hyrt på Station, men det var på håret kan man säga. Resan gick bra och tack vare några underbart snälla människor som hjälpte oss att packa och köra gick hela flytten otroligt smidigt. Tack till er alla, ni är riktiga guldklimpar! Vi är jättenöjda med vår nya lägenhet, det är såååå himla mycket finare än våran skabbiga lägenhet som vi hade i Östersund. Den är ljus och fräsch, öppen planlösning, bottenvåning och två uteplatser. Vi fick båda sovrummen tapetserade så det känns extra fräscht och fint inne i dem. På innergården finns en skyddad lekpark med gungor, rutschkana, sandlåda m.m. Det är tre hyreshus på området som står i en triangelliknande formation och ut mot vägen är det byggt staket vilket gör att området är ganska så skyddat. På andra sidan vägen ligger en sjö som sägs vara populär på sommaren, riktig badstrand och jättevarmt vatten... Mot andra hållet, mot Ljusnan, ligger en liten förskola som vi hoppas att Liam ska få börja på till hösten. Den verkar jättebra! Janne har varit och hälsat på och ställt en massa frågor och tittat sig omkring. Tydligen är det 10 (!) barn som ska sluta där till hösten för att börja skolan vilket innebär att det kommer att bli en ganska ung barngrupp vilket känns bra för oss. Förskolan är den som kommit längst i kommunen vad gäller genusperspektiv, vilket känns viktigt för oss. De har även eget kök som de lagar mat i. Vi hoppas att det ska bli bra, att vi får plats och att det kommer att passa bra för Liam. Vi har sökt dagisplats från 4 augusti så vi får väl se hur det blir och hur det går.

Liam har blivit stora pojken och fått eget rum. Det har verkligen gått jättebra att få honom att sova i sitt rum på nätterna. Vi trodde att det skulle bli en liten fight eftersom han har fått sova rätt mycket i vår säng under julen och sedan innan flytten, men det gick hur bra som helst. Nu har vi äntligen kommit tillbaka till de gamla rutinerna igen, vi har inga problem med nattningen och han sover hela nätterna utan klagomål. Skönt att det gick så smidigt. Han verkar sova så himla bra inne i sitt rum och är så glad när han vaknar på morgonen. Han skriker inte när han vaknar utan vi vaknar oftast av att han sitter och leker och pratar med sina mjukisdjur i sängen. Hur gullig som helst. Det som är lite jobbigt är att han har börjat vakna ganska så tidigt på morgonen, oftast vaknar han vid sju och det är lite väl tidigt för oss. Men å andra sidan har vi varit lite väl bortskämda med sovmornar sedan vi skaffade barn. Vi ska nog inte klaga, inte egentligen... :-)

Ändå sedan jul har han stått utan stöd och försiktigt provat att flytta någon fot. Det dröjde dock ändå till förra veckan innan han begav sig iväg på någon längre promenad och nu går han lite grand varje dag. Ibland är det lite längre sträckor men det är fortfarande på små vingliga ben han stapplar fram. Han är i alla fall världens sötaste när han går (och vad han än gör), så liten och söt. Han har börjat leka med sina leksaker på ett helt annat sätt nu. Han sorterar sina träklossar, plockar upp dem och lägger dem på rad på sin hylla och plockar ner dem i olika burkar. Han har till och med börjat stapla klossa på varandra, han är så koncentrerad och har ett sådant fokus och kan sitta och försöka hur länge som helst. Tre klossar har han som mest lyckats stapla på varandra på egen hand. Han har en bultbräda som han hamrar på och olika burkar/lådor som han sorterar och flyttar runt saker emellan. För någon vecka sedan fick han två små innebandyklubbar och en innebandyboll och han blev verkligen helt överlycklig. Han har varit så faschinerad av Jannes innebandyklubbor och försökt att spela med dem, men då det var lite väl stora gick det inte så bra. När han fick sina små innebandyklubbor var lyckan total! Han visste precis hur han skulle göra. Han tog direkt tag i klubban och kröp omkring och slog på bollen. Han utvecklade någon slags specialteknik för att kunna ta sig fram fort och samtidigt kunna hålla i klubban, ett ben i golvet och ett ben som han puttar iväg med och så klubban i högsta hugg. Han lekte hela kvällen och blev så arg när han var tvungen att äta! Han åt hur snabbt som helst och sedan ner på golvet för att leka igen. Han är riktigt duktig på att använda båda händerna och på att styra klubban. Vi märker hur han utvecklas hela tiden och lär sig saker hela tiden. För någon vecka sedan lärde han sig att spela på läpparna och det tycker han är jättekul. Han älskar att lyssna på sina barnskivor och dansa till låtarna. Ett riktigt charmtroll har vi allt!

Han har även fått börja äta mat själv med sked och det går jättebra! Han har lite svårt att få upp maten på skeden men att själv ta skeden och stoppa i munnen klarar han av utan problem. Han förstår att han ska använda skeden och kämpar på och ibland går det riktigt bra. Han vill så mycket och har ett sådant intresse. Det är så kul att se hans livsglädje. Han älskar att sitta och titta ut genom fönstret när de äldre barnen är ute och leker på gården, han pekar och pratar när han ser dem. Han vill nog vara med. Han pekar på allt och alla. :-) Ja, jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om våran älskade son, men i slutändan finns det inga ord som någonsin kan förklara hur underbar han är. Jag förundras verkligen över all kärlek vi har till honom, jag visste inte att man kan älska någon så mycket. Han är så älskad och så självklar i våra liv. Hur kunde världen snurra innan han föddes? Och tänk, imorgon fyller han 1 år!

Jag trivs så bra på jobbet! Jag lär mig hela tiden nya saker, varje dag är så spännande och varje dag ställs jag inför en ny utmaning. Alla kollegor är så himla trevliga och jag känner mig så välkommen. Jag har åkt på min första tjänsteresa, en resa ner till Falun under två dagar på trafikkonferens, och jag har haft mitt första ärende i samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott. Jag har såååå himla spännande jobb! Jag har hittat en kompis på jobbet som är i min ålder, vi har börjat träna tillsammans och i helgen var hon och hennes man här när vi firade Liams födelsedag (vi firade lite tidigare). De verkar himla trevliga båda två, vi har mycket gemensamt och jag tror och hoppas att vi ska bli goda vänner. De är också helt nya i Ljusdal så de är i samma sits som vi är, det känns kul att ha hittat några som också är helt nya här.

Nä, det får nog räcka för idag. Jag kan egentligen skriva hur mycket som helst men ni ska ju orka läsa också...

God natt!