Hos Camilla

Vide vill som sagt inte ligga i sin säng så gärna, men nu har vi kommit på hur vi ska få honom att ligga där. Svaret heter vetekudde! Så här gör vi: jag ammar honom så att han somnar i min famn, Janne värmer en vetekudde i micron så att den blir kroppsvarm och sedan lägger vi ner Vide så att han ligger på sidan mot den avlånga vetekudden. Tadaaa! Han sover i sängen! Vi har gjort detta några kvällar nu och oftast går det superbra att få honom att sova i sängen på detta sätt. Även om han "bara" sover i en timme är det superbra. Har ni samma problem som oss kan ni ju prova vetekudde, ett hett tips!

Helgen har bjudit på godisbak, skridskoskola, tvätt, mys, hyrfilm, godis och en del "ta-det-lugnt" timmar. Veckan som kommer kommer antagligen att bli stressig. På lördag åker vi norrut och innan dess är det en del saker som ska hinna fixas, tvätt som ska tvättas, klappar som ska slås in, kläder och saker som ska packas osv. Men det ska bli grymt kul att åka. Kul att träffa massor av släkt och vänner. Kul att träffa min syster och att få åka till Bergnäs. Vi har dock ett problem som grämer mig lite. Ett bilproblem, eller snarare ett "bilbarnstols-problem". Grejen är den att Vide nästan är för stor för babyskyddet, jag tycker att han ser så hoptryckt och tillknycklad ut när han sitter i det. Vi borde börja fundera på att köpa en annan stol till honom och det är här problemet kommer, kommer det att rymmas två bakåtvända barnstolar i bilen? De tar ju så stor plats. Hur fungerar hela logistiken med två bakåtvända bilbarnstolar i en bil? Det kommer att bli grymt trångt. Min plan just nu är att köpa en stol som vi sätter alldeles emot ryggstödet i baksätet bakom förarstolen så att det knappt blir något benutrymme för Vide. Där kan han förhoppningsvis sitta tills Liam kan byta till en framåtvänd stol. Liams bakåtvända stol som sitter bakom passagerarsätet har nämligen ganska mycket benutrymme så där måste barnet med de längsta benen sitta, vilket är Liam. Undrar om det fungerar? När Liam kan sitta i en framåtvänd stol kan ju Vide ta hans bakåtvända stol som har mycket benutrymme. Alternativ två är att kanske koppla bort airbagen på passagerarsidan och försöka rymma en stol där, fast det tror jag blir svårt i och med att Liams stol tar så stor plats så att passagerarstolen sitter ganska långt fram. Jisses! Finns det någon som har gjort någon avhandling om detta, för det är verkligen en hel vetenskap hur vi ska få det att fungera med stolarna. Måste vi köpa en ny bil? Rent bilmässigt vore det ju väldigt praktiskt att ha fyra år mellan barnen...

Idag blir lillskrutten tre månader och det firade vi genom att gå till BVC och ta två sprutor. Ja, först vägde vi honom och lillfisen väger nu 8400 g och är 63 cm lång. Han har alltså gått upp 2 kg sedan sist, jag gissade ju på att han skulle väga 8 kg så jag var ganska nära i alla fall. :-) Sedan fick jag återigen ställa frågan; hur länge sedan var det Liam var liten bäbis egentligen? Det är nämligen mycket som har förändrats sedan dess. Först var det AD-dropparna som inte längre finns, nu för tiden får bäbisarna bara D-droppar. När Liam var tre månader fick han en spruta, nu för tiden får bäbisarna två sprutor. De var två sköterskor som stack var sin spruta i var sitt ben på Vide, han reagerade först när hon med den "elaka" sprutan sprutade in vaccinet, den elaka sprutan svider nämligen. Stackare. Nåja, det gick i alla fall bra. Nästa besök blir i slutet av januari. Jag måste säga att BVC-sköterskorna här i Ljusdal är så coola i jämförelse med hon som vi hade i Östersund. Ok, hon i Östersund var trevlig på sitt sätt men hon hade en förmåga att oroa oss ganska mycket där i början. Lite väl mycket vikt- och amningshysteri var det i Östersund. Jag trivs bättre med BVC-sköterskorna som är här, de är så avslappnade och lugna, och det är roligt att de jobbar två tillsammans. :-)

Efter BVC gick jag en sväng på köpingen. Köpte en present till den nya kusinen så nu har vi bara kvar julklappar till två av Umeåkusinerna samt en julklapp till Liam. Janne ska svänga in på leksaksaffären efter jobbet och fixa de sista barn-julklapparna, hoppas att han hittar det vi har tänkt. Efter det har jag bara kvar att köpa en julklapp till Janne, men jag tror att jag väntar med att köpa till honom tills vi är i Umeå. Gah! Jag tycker det är så himla roligt att köpa julklappar och att slå om paketen. :-)

Igår städade vi bort alla sladdar och tillbehör till vår reklamerade stationära dator. Så skönt att bli av med allt bråte. Efter jul ska vi lägga ut annonser på blocket och sälja skärm, högtalare osv. Det blev i alla fall mycket fint på vårt lilla datorbord, en bärbar dator tar ju betydligt mindre plats och är mycket finare rent inredningsmässigt. Jag är så nöjd! När vi åker hem från vår julsemester blir det att svänga in på IKEA och bland annat köpa en tavellist att sätta upp ovanför datorbordet, blir fint att ställa lite tavlor och ljuslyktor på den.

Nu ska vi springa iväg och hämta storebror!

Imorse hände en stor sak i familjen, Vide vände sig nämligen från mage till rygg! Jag la ner honom på mage för att han skulle få ligga och lufta rumpan lite medan jag klädde på Liam. Jag hann bara vända mig om så vips låg han på rygg. Jag vände tillbaka honom på mage och hann i princip bara lägga ner honom så vips vände han sig igen. Fyra gånger på raken vände han sig från mage till rygg, men han tyckte nog att det var lite läskigt för han blev ledsen så då fick han ligga på rygg istället. :-) Men tänk att våran Vide-bus har blivit så stor! Liam märkte min entusiasm av att Vide kunde vända sig så han passade på att visa mig att han också kunde vända sig. Söta storebror!

Vide är så otroligt söt när han ligger på mage, han försöker verkligen ta sig framåt. Han flaxar, drar upp benen, tittar sig storögt omkring, försöker sparka iväg och kämpar på otroligt bra -utan att ta sig någonstans. Stackare. Han har så stor härlig mage så han ser nästan ut som en strandad säl. :-) När han ligger på rygg har han börjat rotera, ligger som en ostkrok med hela kroppen och lyckas flytta hela kroppen runt runt medan huvudet ligger kvar på samma plats. Sötnosen. Dessutom har han börjat prata långa meningar. "Oooaauoooaooouuuhhhaaaoo" säger han. Och så blåser han bubblor ur munnen och gurglar. Och skrattar. Härliga underbara totalt hjärtsmältande skratt. Det kittlar härligt i mammahjärtat när han skrattar och ler. Liam sa till mig häromdagen "Mamma, jag kan också prata som Vide: Oooaaauuoooaahhooooaaauuu". De kan prata samma språk. :-)

Imorse hann Liam klättra upp i rutchkanan och slicka på den medan jag klädde på Vide. Det var åtta minusgrader. När jag kom ut med Vide såg jag att Liam var alldeles blodig runt munnen och blev livrädd. Jag bad honom gapa och såg att det blödde på tungan så jag frågade vad han hade gjort. "Jag slickade bara på rutchkanan, men det gör inget, det gick bra mamma". Jag torkade bort allt blod men innan vi var framme på förskolan hade han återigen bloddränkta läppar, det såg nästan ut som läppstift. Hoppas att han inte får ont sen när han ska äta. Ikväll ska Liam få svinsprutan, hoppas att han inte får feber eller blir sjuk av den. Det vore väldigt opedagogiskt eftersom vi har sagt till honom att vi alla ska ta var sin spruta för att inte bli sjuka (Vide får ju inte svinsprutan utan bara en "vanlig" tremånadersspruta). Själv fick jag bara lite ont i armen i två dagar, så det gick bra för mig.

Jag har hunnit vara på två mammaträffar samt träffat mammor här ute på gården och idag ska jag och Vide på biblioteksträff med några andra mammor och bebisar. Det är himla kul att lära känna en massa trevliga människor! Alla är så förundrade över att Vide är så stor, han är ju större än många fyramånadersbäbisar. :-) Våran lilla sumobrottare. Den 10 december ska vi väga (och vaccinera) honom, det ska bli grymt spännande för sist vi vägde honom var i slutet av oktober och då vägde han drygt 6500 g. Jag gissar på att han väger närmare 8 kg nu!

Sist men inte minst vill jag skicka en hälsning till familjen Jonsson i Hudiksvall som fick en liten Siri i lördags -hela sju veckor för tidigt. Hon vägde 2135 g och var 42,5 cm lång. Det var meningen att hon skulle komma i mitten av januari men valde att komma i slutet av november, hon föddes både i "fel" månad och år. Hon har haft det kämpigt med andningen och legat i respirator, men de har kopplat bort den nu och läget är stabilt fast kämpigt (i alla fall enligt sista rapporten som vi fått). De skickade ett kort på mobilen och hon är så otroligt söt och liten, lilla Siri. Vi tänker på er jättemycket och hoppas att ni har det bra. Ta hand om er!