Längesedan sist!

Det är långt mellan blogginläggen så jag vet knappt var jag ska börja när jag väl sätter mig för att skriva... Vi har bytt arbetsdagar de sista två veckorna så jag jobbar lite annorlunda än vanligt, jobbar förmiddag imorgon och sedan ledig till måndag eftermiddag. Nästa vecka åker vi till Umeå och det ska bli så himla kul att komma iväg! Jag saknar staden och min syster och Jannes syskon och deras familjer. Umeå är en underbar stad och jag känner mig lite hemma när jag åker dit. Blir som sagt kul att få åka iväg och få en dos utav vår-Umeå. :-) Dock är det fullt upp på jobbet och jag har en del saker som jag måste hinna innan jag åker så jag hoppas att jag blir klar med dessa saker imorgon.

Det händer så mycket med Vide just nu. Han har blivit väldigt rörlig och flyttar på sig nästan direkt vi sätter ner honom på golvet. Han flyttar sig sittande, jag förstår inte hur han bär sig åt men jag sätter honom på filten på golvet och någon minut senare kan han helt plötsligt sitta en meter bort från filten. Han försöker verkligen att krypa framåt nu (han kan ju redan backa). Han ligger på mage och drar upp benen under magen och skjuter ifrån, dock flyttar han inte på armarna. Men det dröjer nog inte länge innan han kommer på hur man gör. För min del får det gärna vänta ett tag, jisses varför ska det gå så snabbt tills de kryper och går? Nej Vide, nu får du lugna ner dig, du behöver inte stressa! :-) Vide har under en längre tid haft röda torrutslag på kroppen, det började på halsen och sedan blev det på armar och ben och nu är det även på ryggen och lite på magen. Vi har provat diverse salvor efter råd från BVC men jag tycker inte att det har hjälp speciellt mycket. Förutom hudosilen som har tagit bort utslagen på armarna och benen, men mot det röda och torra under halsen är det inget som har hjälpt. I helgen såg jag att det nästan började bli ett sår och då blev jag riktigt orolig och ringde till BVC. Vi fick en läkartid den 12 maj, dessutom åkte Janne upp med honom idag för att de skulle få titta lite. Vi fick en liten salvburk som de blandade ihop själv och ett schema på hur vi ska smörja fram till läkarbesöket. Hoppas att det hjälper, vill inte att han ska behöva ha rött och irriterat på halsen. Men det är tydligt att han är en liten torris, våran Vide. :-)

Maten går det fortfarande bra med. Jag ammar morgon och kväll och däremellan äter han gröt och vanlig mat. Gröten älskar han verkligen och slukar lätt en hel portion, den "vanliga" maten är inte lika populär men det går som sagt framåt även på den fronten. De senaste dagarna har vi gett den vanliga maten till lunch och gröt till middag strax innan jag slutar jobba. Ikväll gav vi gröt efter att han badat och gjorts klar för kvällen, förhoppningen är att han ska sova bättre om han äter en portion gröt innan han lägger sig. Vi får väl se hur det går med den teorin. Jag tycker det är lite knepigt med maten, hur man ska tänka, hur man ska göra, vad man ska ge och när man ska ge det osv. Jag minns inte att det var lika knepigt med Liam. Hur gjorde vi för att få honom att äta riktig mat? Nåja, det ordnar sig väl med Vide tids nog.

Med våran äldsta grabb är det bara bra. Han busar, är lika vild som vanligt och samtidigt go och mysig. I måndags tog vi en tur in till cykelaffären på köpingen för att köpa en ny ringklocka och en cykelkorg till hans cykel. Jag gruvade mig lite eftersom han alltid haft tendenser att "fara" iväg ibland, exempelvis springa iväg eller cykla iväg. Men det gick så himla bra och vi hade verkligen en helt underbar dag! Han var så duktig och lyssnade precis på allt jag sa! När vi kom till en vägkorsning klev han av cykeln och höll i vagnen medan vi gick över vägen. När vi gick efter en väg cyklade han sakta bredvid vagen på insidan och han var bara så himla underbar! Inte en enda konflikt hade vi på hela förmiddagen! När vi kom hem åt vi lunch, gav Vide mat och sedan satte sig Liam vid sitt bord inne på rummet och byggde pussel medan Vide satt på hans golv och lekte med diverse leksaker. Jag la mig i Liams säng och tog mig en behövlig vila, det passade perfekt för jag kunde vara närvarande med pojkarna samtidigt som jag fick vila och blunda lite i sängen. Efter mellanmålet strax innan tre gick vi ut och lekte och var sedan ute på gården fram till middagen som blev lite senare -vid sextiden. En underbar dag utan några konflikter. Plötsligt händer det. Det är större än en trissvinst. :-)

- Dom var INTE duktiga mamma! *pekar* Doms mamma och pappa har nog inte lärt dom!
Citat från Liam när ett äldre par cyklar rakt över övergångsstället när jag försöker lära honom att kliva av cykeln och titta så att det inte kommer några bilar innan vi går över.

- Mamma gubben har ingen hjälm! *pekar* Han är INTE duktig! Hans mamma och pappa har nog inte lärt han!
Liam vet att man måste ha hjälm när man cyklar! :-)

- Varför har du en hund?
Liam går fram och ställer en fråga till en gubbe som är ute och rastar sin hund.

- Hej då alla mina barn!
Liam säger hej då till sina kompisar på förskolan.

- Mamma du är äcklig.
- Titta mamma hundbajs, det är äckligt.
Liam har lärt sig ordet "äcklig" och testar hur det ska användas. Personligen föredrar jag att det används på det senare sättet...

- Liam, nu är det mat.
- Jag tycker inte om maten.
Liams utgångsläge är alltid att han inte tycker om maten, fast det gör han ju oftast.


   
Våran stora underbaring!

Amningsdeppig

Vide är envis. Väldigt väldigt envis. Det är en bra egenskap, men någon jäkla måtta får det faktiskt vara. I tisdags ringde jag till BVC -det var ett rop på hjälp. Jag kände mig amningsdeppig, det kändes som att jag blev uppäten, som att det aldrig någonsin skulle ta slut. Han ammade bara mer och mer och mer. Det mattades aldrig av. Han är så otroligt ihärdig och envis. Envisare än någon annan jag träffat. Jag ringde till BVC för att jag hade hamnat i en återvändsgränd. Jag ville inte amma längre, all amning kändes så bortkastad, som att det inte var värt något. Som att jag aldrig skulle ha börjat amma, för hur ska jag kunna sluta? Efter att jag pratat med dem ett tag så kändes det bättre. De tog mig på allvar. Det var inte någon amningshysteri, de dömde mig inte för att jag var less på att amma och de försökte inte övertala mig att fortsätta. Istället gav de tips och råd på hur jag skulle kunna minska amningen. Vi kom överens om en ganska radikal metod, nämligen att jag helt enkelt skulle sluta amma på dagen, bara så där rakt av. Jag, Janne och Vide skulle sluta lunchdejta på mitt jobb, från och med onsdag (dagen efter) skulle Vide få äta gröt till lunch och en smakportion till middag och sedan amma på kvällen och på morgonen. Vi förberedde oss på att han skulle vara ledsen, att det skulle bli en kamp och att han med sin envishet aldrig skulle ge sig. Jag hade blandade känslor hela tisdagen; visst ville jag sluta amma men var det rätt mot Vide? Var det verkligen rätt metod att bara helt enkelt sluta från en dag till en annan dag?

Så blev det onsdag. Mina tankar var hela tiden hos Vide när jag satt där på jobbet och åt min lunchlåda. Brösten sprängde och jag kände mig allmänt hemsk. En hemsk mamma. Jag hade ett möte direkt efter lunchen så jag ringde hem för att höra hur det gått. Janne svarade med glad röst. Vide hade slukat en portion gröt, druckit lite vatten och satt nu och lekte på golvet i vardagsrummet. Både Janne och Vide var glada, jag hörde skratt och lek. Jag hörde lättnad. Men gladast av alla var nog jag. Skulle det vara så här lätt? Den mest envisa lilla kille hade kapitulerat, bara så där. Han hade helt plötsligt ätit en portion gröt, vilket han aldrig hade gjort tidigare. Han hade inte varit ledsen, han hade istället varit glad och ätit med stor aptit! En stor tung sten släppte från mitt bröst, jag såg ljuset i tunneln, jag såg äntligen ett slut på den tärande påfrestande amningen. Jag blev så otroligt glad.

Dagen efter blev det en jobbig dag. Jag var hemma ensam med Vide och hade så klart för avsikt att fortsätta med våran plan att inte amma under dagen. Han var ganska ledsen mitt på dagen, det var trötthets-gråt och när han är trött och ledsen vill han amma. Han vill somna vid bröstet och snutta och mysa men det fick han inte, trots att jag fanns där... Räddningen var en lång barnvagnspromenad, sedan var vi vänner igen. Därefter har det gått jättebra och då menar jag verkligen jättebra. Över förväntan. Jag har inte ammat på dagarna sedan onsdag, snart en vecka alltså. Och jag och Vide har dessutom varit ensamma hemma hela helgen. Han har duktigt ätit sin portion gröt till lunch med god aptit och ätit lite sämre till middag då han fått smakportion av "vanlig" mat. Men även den vanliga maten går det bättre och bättre med! Och jag vet inte om jag inbillar mig, men det känns som att han är gladare än vanligt, om det nu är möjligt. Han är ju glad för det mesta, men det känns som att han är ännu mer glad nu. Eller är det kanske jag som har blivit gladare? Hur som helst är det otroligt skönt att äntligen kunnat trappa ner amningen. Jag hade aldrig trott att det skulle bli en sån lättnad som det faktiskt blev. Och kanske är det så att Vide också är lättad? Tänk om han har varit hungrig? Han har ju ammat mer och mer och mer den sista tiden och kanske är det för att han har varit hungrig? 

Jag ammar som sagt fortfarande morgon och kväll och natt. Nattamningarna har jag för avsikt att dra ner på eftersom han fortfarande äter väldigt mycket på nätterna. Förhoppningsvis kommer nattamningarna nu att minska lite av sig själv i och med att han blir mer mätt på dagarna. Om inte så är det en kamp som vi får ta med honom inom en ganska snar framtid. Vi har påbörjat kampen en gång och då misslyckades vi, men jag tror att det kommer att bli lättare då han nu har börjat äta mat på dagarna. Jag hoppas i alla fall det.

Jag känner mig i alla fall inte längre amningsdeppig. Jag känner mig gladare än tidigare och jag kan faktiskt tänka mig att fortsätta att amma morgon och kväll ett tag till. Men bara morgon och kväll. :-)


 
Envis men söt. Våran fina fina Vide.

Veckan

Som vanligt en crazy dag i familjen Johansson/Lunds liv. Vi har jobbat fyra timmar var och varit hemma med pojkarna fyra timmar var. De fyra timmarna som man är hemma själv med barnen är väldigt intensiva, på jobbet är det också intensivt fast på ett helt annat sätt. Intensiteten på jobbet är i det närmaste en semester i jämförelse med tempot som vi ofta har hemma...

Jag kom hem kring halv sex idag eftersom jag köpte presenter till Janne efter jobbet. Han fyller år på onsdag så jag har ordnat lite inför det, bland annat beställt en tårta som jag ska hämta på onsdag efter jobbet. Jag har fixat en present som Liam och Vide ska få ge till Janne. Liam tyckte det var jättespännande; jag, han och Vide hade ju en hemlis tillsammans. En hemlig present som Janne ska få. Vi gömde presenten, slog om den med fint presentpapper, skrev en liten text på den och gömde paketet på ett hemligt ställe. Det var jättespännande tyckte Liam. Ett hemligt paket. Sedan går han ut till Janne och säger "pappa, jag tror att det är en skiva i ditt paket". Haha. Sötnosen. Jaja. Vi får hoppas att pappan blir nöjd, och vem vet det kanske inte är någon skiva i paketet, och om det är en skiva -vilken skiva är det då? :-) Jag berättade för Liam att vi ska sjunga för Janne på onsdag så Liam har tränat lite på "ja må han leva". Sedan sa han med allvarlig min "när pappa fyller år får han välja en sång". De får nämligen välja en sång på förskolan när de fyller år, en önskesång som de sjunger på samlingen. Det blir spännande att se vilken sång Janne väljer. :-)

Imorgon ska vi lämna in bilen på service. Enligt serviceboken är det dags igen så det är bara att gilla läget. Imorgon blir vi alltså cirka 3000 kr fattigare -i bästa fall (om det är något som behöver åtgärdas eller liknande flyger det väl iväg någon tusenlapp till). Blä.

Till helgen åker Janne och Liam på en pappa-son helg i Östersund. De ska hitta på en massa roliga saker som att bada på badhus och besöka djungelhuset (eller vad det nu heter). Dessutom ska de ju, inte att förglömma, åka tåg och det är en stor upplevelse för en treåring. Jag hade gärna åkt iväg på en mamma-son helg med Liam men som det är just nu med amning så går det inte. Vi får spara våran helg till hösten/vintern då jag planerar att åka iväg själv med honom till Umeå (ta nattåget till min syster), det blir mysigt. Jag tror att det är nyttigt att komma iväg lite, att hitta på aktiviteter med ett barn åt gången så att de får lite egen föräldratid och vi får lite egen tid med var och en av pojkarna. Jag och Vide får stanna hemma och ha lite egentid med varandra, det blir mysigt och det ska bli skönt med en helg i ett lite lugnare tempo än det vanliga. Än så länge är Vides tempo avsevärt mycket lugnare än Liams tempo. :-) Dock längtar jag verkligen verkligen efter att hitta på något med Liam, bara jag och han, eftersom jag har ägnat mig så mycket åt Vide sedan han föddes. Även fast jag försöker ägna lika mycket tid till Liam är Vide hela tiden beroende av mig så det är svårt att göra någon helt ensam med Liam utan att bli avbruten.

Bullfest!

Det har varit en skön helg och idag var det helt fantastiskt väder! Till lunch tog vi en promenad bort till Statoil där vi köpte var sin korv och efter att vi ätit tog vi en lång promenad (ca 5 km). Liam är så duktig på att cykla så det är inga problem att gå långa promenader. Dock finns det så många spännande saker som han vill stanna och titta på (ex kottar, pinnar, stenar osv) så det brukar ta ett tag att gå, men det är bara mysigt att vara ute i det härliga vädret hela familjen. Vide han satt och kikade i vagnen, han gillar verkligen att sitta och titta på alla nya spännande saker.

Igår hade vi en helt crazy dag på förmiddagen så jag kände att vi var tvungen att hitta på något för att dagen inte skulle spåra ur totalt. Jag fick för mig att vi skulle baka bullar, vi skulle ha bullfest! Sagt och gjort. Vi packade in hela familjen i bilen och åkte iväg och köpte ingredienser och sedan var det bara att baka. Vi följde Leilas recept från boken "A piece of cake" (har ni inte den boken så köp, den är bäst!) men bytte ut vetemjölet mot dinkelmjöl eftersom vi råkade ha sånt mjöl hemma. Precis som Leila ställde jag bullformarna i en muffinsplåt för att bullarna skulle bli höga och fina (rekommenderas verkligen!). Vi gjorde samma fyllning som vi brukar göra när vi gör saffransbullar till jul, det vill säga en "kräm" av riven mandelmassa, marsansås-pulver, smör och socker. Och de blev så otroligt goda, ni ska bara veta hur otroligt goda de blev! Jag måste säga att det är fasiken de godaste bullarna jag någonsin ätit. Shit vad goda de blev och de tyckte alla i familjen (ja utom Vide då som inte fick smaka). De blev så fina och stora, riktiga "café-bullar". Om det beror på dinkelmjölet eller helt enkelt på att det är ett jättebra recept låter jag vara osagt, men jag kommer definitivt att fortsätta att baka bullar på detta sätt, fyllningen kan man ju så klart variera men grunddegen kommer jag att fortsätta att baka!

Liam åt två bullar efter att de var klara och fick jätteont i magen, men det var bortglömt tills idag för då frågade han om han fick en bulle i princip direkt när han vaknade. Eftersom det var så fint väder idag passade vi på att ta fram våra utemöbler och självklart dukade vi upp till bullfika i solen. Och vet ni! De var lika goda idag, Janne tyckte till och med att de var godare idag!

   
Bullfika ute i solen! (Jag kan försäkra att det var jättevarm, även om det inte ser ut så på Janne -en mer frusen människa får man söka efter) :-)

 
Liam passade på att bygga lite pussel ute i solen.



Vardag igen!

Påsken är över och vardagen har kommit tillbaka. Vi har haft en mysig påsk med fint väder, de flesta dagar var soliga och varma så vi passade på att vara ute en massa. Flera promenader blev det med hela familjen, riktigt mysigt! Fast nu är det ganska skönt att det är vardag igen, jag gillar vardagen med rutiner, jobb och ledighet i en härlig mix. :-)

Under påsken hade vi som mål att få Vide att sluta äta på natten och det har väl gått *harkel* så där... Vi har i alla fall fått ner matningen till ungefär en gång per natt vilket får ses som ett framsteg. Det största framsteget är ändå att han har blivit lite bättre på att äta mat, än är det länge kvar innan han äter ett helt mål, exempelvis lunch, men det är i alla fall på god väg. Igår provade vi med välling men han vägrar suga på nappflaskan, det är som att han inte förstår hur han ska göra, att han ska suga. Nåja, det är väl bara att prova och prova tillslut ska väl även han börja äta mat.

Lite kort från påsklovet bjuder jag på!


 
Jag och Liam cyklade till skogen och hämtade lite påskris som vi sedan pyntade.


Frukostkille

       
Pojkarna leker i Liams rum

     
Vi har möblerat om i Liams rum. Vi ställde hans bokhylla som en rumsdelare så att han fick ett litet "rum" för sitt bord där han kan bygga pussel, spela spel, rita osv samt ett litet "rum" där han kan leka med bilar, laga mat, bygga lego och tågbana osv. Det blev verkligen jättebra! Samtidigt passade vi på att städa undan massor av leksaker som han inte leker med längre, leksaker som han är för stor för nu. Det blev mindre plottrigt och lite lättare att städa.

       
Sängen flyttade vi till den andra väggen och cd-spelaren fick stå i fönstret bredvid sängen -perfekt när han vill lyssna på sagor när han ska sova! Hans vita träbokstäver satte jag upp vid hans säng, precis som vi har på Vides säng. Så fint blev det!

   
Jag blev så sugen på nya gardiner när vi möblerat om så jag köpte ett superfint tyg från Almedahls, ett 70-tals tyg i nyproduktion som jag blev alldeles förälskad i! Det blev så fräscht med ny gardin! *nöjd* Passade även på att plantera om blommorna i hans rum, klippte ner dem så de blev lite finare och med ny jord fick de nytt liv. Ska plantera om alla blommor under våren så nu är ett rum klart i alla fall. :-) Och för er som undrar, ja den svarta krukan i fönstret ska bytas ut till en vit -måste bara gräva fram en vit från förrådet först. :-)

   
På påskafton åt vi en kall buffé till lunch, supergott! På det stora fatet låg ägghalvor som var och en fick göra efter eget tycke och smak, skinkrullar fyllda med kräm av philadelphiaost och senap och ruccolasallad som dekoration samt leverpastejsnittar med gurka (Liams favorit). Jag hade gjort nubbesallad, vílket enligt mig är ett måste till påskbordet. Janne hade gjort supergoda västerbottenspinnar/snurror av smördeg (skär en smördegsplatta i sex remsor, pensla med vispat ägg och doppa i riven västerbottensost, snurra lite och lägg på en plåt och grädda i ugnen), de var verkligen jättejättegoda! Frasiga med underbar smak. Sedan fanns det även sill, räkor och stenbitsrom på bordet. En väldigt lyckad, god och enkel lunchbuffé!

På kvällen åt vi lammstek som Janne hade gjort (blev verkligen lyckad!!!), till det åt vi potatismos med chevréost som vi la i filodeg och gjorde små knyten av samt en smarrig sallad med Jannes egengjorda vinegrätt till. Dessutom gjorde Janne en kantarellsås som också blev jättegod. Han är så duktig på att laga mat, min Janne. :-) Till efterrätt blev det en hemmagjord påskrulltårta fylld med frukter (psysalis, mango och passionsfrukt som blandas i grädde smaksatt med lime och creme fraiche) och med gult marsipanöverdag. Jag ville så gärna göra en egen påskbakelse och det blev så himla gott och så otroligt fint, såg ut som att den var köpt på konditori. Tyvärr har jag inga kort så ni får helt enkelt tro på mig. :-) Planerar redan att göra en liknande till midsommar, fast då med rosa marsipanlock och fylld med jordgubbar! Som ni förstår behövde vi inte svälta under påsken, måltiden resulterade i goda rester som vi åt av dagen efter.

 
Vi passade på att vara ute i det fina vädret, Liam han cyklade omkring en massa och Vide satt i vagnen och tittade på.


Vide gjorde en stor upptäckt under påsk. Det finns ett hål i golvet som han studerade länge länge länge.


     
Det är inget fel på morgonhumöret. Kort från imorse när Vide satt på golvet och lekte i pyjamasen.


Ja, det var en liten sammanfattning av vår påsk. Mysigt, god mat och skönt att hela familjen var ledig. Flera myskvällar hann vi med, hyrde tre filmer i tre dygn som vi betade av. En av filmerna var en barnfilm, Dumbo, som Liam hyrde. Så kul att ha en myskväll med Liam, så klart åt vi melon när vi såg Dumbo. Melon är nämligen ett måste på myskvällar enligt Liam. De övriga myskvällarna blev det en del godis, det hör ju liksom till när det är påsk... :-)

Jo förresten! Jag har ju berättat att Vide har fått en tand men glömt att berätta att han för några veckor sedan började prata helt annorlunda motför tidigare. Nu säger han "mamaaamamamaa" och "papapaaaapapapa" och som ni förstår måste det ju betyda mamma och pappa. :-) Sedan säger han även "bababaaaababaaba" men det vet vi inte vad det betyder än. En riktig pratkvarn är han i alla fall. :-)


Glad påsk!

Jag har påsklov, Liam får påsklov klockan två idag och Janne får påsklov klockan fyra. Sedan är vi lediga ändå till tisdag. Ser verkligen fram emot att få pynta påskris med Liam ikväll, ser fram emot att få laga en god påskbuffé i helgen, ser fram emot att ge Liam ett påskägg och ser fram emot att få vara med mina favoritkillar hela långa helgen. *mys* Hoppas att solen visar så att vi kan vara ute hela dagarna, det hör ju som till när det är påsk.

Liam är påskkärring idag och för ett tag sedan kom förskolan förbi och delade ut påskkort i brevlådorna. Passade på att ta kort på den sötaste och finaste påskkärringen, våran Liam!



Finaste påskkärringen!

Nyheter i korthet:

Vide börjar få en tand. Igår kände jag en liten vass tand som har letat sig upp genom tandköttet, ett litet vitt riskorn ser det ut som. Lilltrollet börjar bli stor.

Vi har möblerat om i Liams rum och jag har sytt nya gardiner till honom. Det blev ett helt nytt rum, så otroligt fint. Varför har vi inte haft möblerna så förut? (Kort kommer!) Som grädde på moset fick han en studsmatta i helgen, en 90 cm, att ha i sitt rum. En perfekt present till en kille som älskar att hoppa. :-)

Första veckan i maj åker vi upp till Umeå, jag ska gå på kurs tisdag kväll till tordsdag och då passar vi på att våldgästa min syster och förhoppningsvis kan vi även hälsa på pojkarnas kusiner (vi stannar till söndag). Janne ser fram emot att få gå ut med sina kompisar en kväll och jag ser fram emot att få en egen kväll med min syster (kanske äta ute och sedan bio?).

Vi ska köpa en ny kamera, frågan är dock vilken? Jag vill ha en systemkamera, en Canon, men kan inte bestämma mig för vilken. Vill jag ha en Canon EOS 1000D eller en EOS 400D eller kanske en EOS 450D eller varför inte en EOS 500D? Eftersom vi inte kan bestämma oss och pga att vi känner oss lite snåla just nu (vill inte ta pengar från sparkontot för att köpa en kamera) funderar vi på att köpa en liten kompaktkamera, den kommer vi ju att ha användning för även när vi har en systemkamera. Det blir några tusenlappar billigare plus att vi ändå får en kamera som är grymt mycket bättre än den vi har (som faktiskt helt seriöst har börjat ramla isär). Jag blev glatt överraskad att en bra kompaktkamera endast kostar runt 2000 kr - 2500 kr. Just nu funderar jag på en Canon Ixus 100 eller en Canon Ixus 110. Tips? Någon? Vill ha en ny kamera nu, precis nu, men allra helst i förrgår.

I påsk har vi bestämt oss för att ta fighten med Vide om det här med nattamningar. Han äter så mycket på nätterna och det börjar bli ohållbart. På BVC säger de att rent näringsmässigt så behöver inte friska barn äta på nätterna efter fyra månader, jag har även läst från sex månader någonstans, och Vide är ju snart sju månader. Jag tror att nattmat fort blir en vana, jag tror egentligen inte att han är hungrig utan mer att han vill snutta och mysa och då får han ju automatiskt i sig mat, det fungerar ju så när man ammar... Men det funkar inte längre, speciellt eftersom jag har börjat jobba, jag måste få sova. Dessutom äter han istället dåligt på dagarna (när Janne är hemma), han äter väl det han behöver på nätterna. Detta håller inte. Det är bara att ta tjuren vid hornen och lägga om vanorna. Det brukar ta tre nätter att ändra en vanan sägs det, tre jobbiga nätter, förhoppningsvis är det värt det. Vi har fått en del tips på BVC (som lovade på hedersord att Vide INTE kommer att svälta ihjäl om vi slutar med nattmat) och så har jag läst lite på growingpeople, vi ska inte köra med femminutersmetoden utan vi kör med en light-variant med start ikväll. Inatt ligger jag på soffan (för att Vide inte ska känna min lukt eller höra min röst för då kommer han att vilja amma) och vi får väl se när jag flyttar tillbaka till sovrummet. Håll tummarna för oss, jag kommer att utvärdera hur det har gått efter påsken. Nu är det slut med mat på natten! Så det så! (dock ska jag så klart fortsätta att amma, fast endast på dagarna)

Vide har haft hemska torra fläckar på armarna och varit jätteröd under hakan och på halsen. Ingenting har hjälp så vi blev ordinerade hydrokortison under hakan och på halsen och en speciell salva (Hudosil) att använda på kroppen som man kan köpa på Psoriasisförbundet. Nu är utslagen helt borta! Jag säger bara att Hudosil är grym, så otroligt grym hudsalva! Det är dagens tips: Hudosil är bäst! (och kostar endast 30 kr på Psoriasismottagningen).


   
Mina mysiga pojkar!


Kanske det är roligare att äta om man får äta själv?

 
Tummen är god att tugga på


Glad påsk på er allihopa!