En familj på bättringsvägen

Hela familjen råkade tydligen ut för Liams förkylning, men nu är vi alla på bättringsvägen. Liam är piggast av oss och verkar ha fullt med energi trots att han haft feber och varit hes samt snorig. Fråga mig inte var hans energi kommer ifrån... Jag har fortfarande ont i halsen samt lite huvudvärk, men det är inte så farligt för jag känner mig ändå ganska pigg.

Förkylningar brukar skapa lite tumult i våra fina rutiner och denna förkylning var inte ett undantag. Nu vill Liam helst somna i mitt knä på kvällen och inte ensam i sin säng, dessutom har det blivit lite si och så med mattiderna. Om han matvägrade innan förkylningen är det inget mot för vad han gör nu. Han vägrar äta! Till viss del kan jag förstå att han inte ville äta "vanlig" mat när han var som mest förkyld. Han var verkligen jättehes så han hade säkert ont i halsen och det vet man ju själv hur roligt det är att äta då... Han blev verkligen helt hysterisk så fort han såg att jag tog fram mat. Slog med armarna och skrek med sin hesa hesa röst, han skulle minsann INTE äta -inte ens efterrättspuréerna eller gröt dög. Så jag gav helt enkelt upp och han fick leva på välling och annan flytande "mat" som exempelvis fruktdrycker i en dag. Jag resonerade så att huvudsaken är ju att han får i sig ordentligt med vätska när han är sjuk. Sedan gick han med på att äta gröt igen och igår fick vi i honom några skedar "vanlig" mat. Men det går trögt. Förhoppningsvis ordnar det sig när han blir helt frisk, hans energi är det som sagt inget problem med. Han är pigg och kry och för det mesta väldigt glad och kryper omkring så jag blir alldeles svettig för att hinna med honom. Men jag börjar bli riktigt less det här med matsituationen så jag hoppas att det löser sig snabbt. Jag vill verkligen att han ska börja äta ordentligt igen för trots att jag ser att han mår bra så är det klart att oron gnager lite i mitt bröst...

Det syns tydligt att Liam är lite less mig de här dagarna då vi har varit krassliga. Han har varit så snorig att det hela tiden har runnit från hans näsa och då har jag så klart varit där och torkat. Jag har bråkat med näsdroppar och snorsugen och dessutom försökt få i honom mat. Usch, jag har inte varit speciellt populär och det syns tydligt att han gärna är med Janne när han kommer hem från jobbet. Han tycker nog att den där mamman är bra jobbig att ha att göra med...

Idag ska vi försöka komma ut ett tag, frisk luft brukar vara en bra medicin när man varit krasslig och hängig!

Kommentarer
Postat av: Hanna

Tveksamt om han har ont i halsen.. tror inte att bebisar har fått körtlar där än som skulle kunna göra ont... men matvägran är nog för att han fortfarande är lite kraslig....

2007-11-22 @ 09:45:04
Postat av: Camilla

Okej. Ja det kanske är så, jag har ingen aning... Jag chansar bara. :-)

2007-11-22 @ 10:58:12
URL: http://hoscamilla.blogg.se
Postat av: hanna

grejen är att jag trodde också att anledningen att våran inte åt var just halsont.. och läkaren bara tittade på mig och förklarade... ja som jag skrev.. men det är klart stämmbanden kan ju vara lite "såriga" vad vet man, tänk om dom ibland kunde berätta vad som var fel...
må väl
/hanna

2007-11-22 @ 19:43:02
Postat av: Camilla

Ja, det skulle underlätta för ibland är det svårt att veta vad som är fel. Jag hade som sagt ingen aning om det där med körtlar osv, men man lär sig något nytt varje dag. :-) Nåja. Hoppas att han börjar äta igen, snart.

2007-11-22 @ 21:59:11
URL: http://hoscamilla.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0