Hos Camilla

Besöket hos barnmorskan gick mycket bra eftersom hon lyckades stilla några nojor som jag har haft den senaste tiden. För det första så hade jag fått för mig att barnet låg med rumpan nedåt. I min tankevärld såg jag framför mig obehagliga vändningsförsök som misslyckades och istället slutade med akut kejsarsnitt, tänk vad tanken kan vara snabb ibland. Hon kände på min mage och kunde snabbt konstatera att huvudet låg nedåt och var dessutom något nedsjunket (ruckbart). Jag var dock fortfarande tveksam så för att bevisa att hon hade rätt hämtade hon in en rullvagn med en ultraljudsmaskin som klart och tydligt visade att huvudet låg nedåt. Jag hade alltså fel vilket jag blev mycket glad för. Eftersom huvudet har börjat sjunka ner så menade hon att det inte är så stor risk att bebisen vänder sig, även om man så klart inte kan vara säker. Men hon tyckte inte att jag skulle noja mig för det.

För det andra så har jag nojat över mitt senaste blodglukosvärde som var på gränsen till att jag skulle vara tvungen att göra en utredning. Det var så högt som 8,9 och vid 9,0 får man göra en utredning. Hon var inte alls orolig men sa att hon kunde titta vad värdet var idag och idag låg det kring 6 så det var inte alls lika högt. Värdet brukar vara högre när man är gravid och påverkas så klart av vad man har ätit strax innan man tar det och sist hade jag faktiskt druckit juice samt ätit gröt med sylt på just innan vi åkte till MVC så det påverkade nog en del... Hon sa att det finns inget att vara orolig för när man ser mina värden, hon tycker att jag har otroligt bra värden speciellt blodvärdet som har varit jättebra hela tiden. Så jag kan nog sluta att noja mig.
 
Passade även på att prata med henne om sammandragningarna och hon sa att det är vanligt att man har fler sammandragningar om man är omföderska. Så länge de inte gör ont så är det inget farligt, det är livmodern som tränar. Det låter ju bra, även om det är obehagligt när magen är stenhård nästan hela tiden.

Jag kan sluta noja mig.