Hemma igen och ett år äldre

Äntligen hemma! Hela familjen drog en lättnadens suck över att äntligen vara hemma (vi kom hem i söndags). Vi har haft det jättebra, men hemma är ändå hemma. Så skönt det var att stiga innanför dörren. Liam var helt eld och lågor "Mamma, min säng är kvar och mina leksaker och min stjärna och mina böcker. Kolla, min boll är kvar". Han blev så lycklig. För att inte tala om när han fick träffa Juni igen, oj så glad han blev. De kramade om varandra och har lekt massor med varandra sedan vi kom hem, det känns så bra att han har en så bra kompis, så nära.

Vide tyckte nog också att det var skönt att komma hem, från stunden då vi klev innanför dörren har han nämligen varit hur lugn och nöjd som helst. Som en helt ny bäbis. Antingen var det en ny fas som började exakt då vi gick över tröskeln eller så känner han igen sig, känner sig hemma. Han låg och filosoferade på golvet och somnade av sig själv (!), jag ammade honom och la över honom i sin säng och han fortsatte att sova i sängen (!). Så har dagarna fortsatt. Så lugn och glad och go. Skrattar riktigt kiknande högljudda skratt som får mammahjärtat och pappahjärtat att smälta. Ligger och pratar med babygymmet, vänder sig både från rygg till mage och från mage till rygg. Tar tag i saker för att föra dem till munnen och smaka. Det är så mycket som har hänt med honom, helt otroligt. För två-tre dagar sedan rullade han bort från filten, först från rygg till mage och sedan till rygg igen. Men att hamna mitt ute på det hårda golvet, långt bort från filten var nog lite läskigt för då började han gråta lite. En stor stor förändring är att han nu håller i saker, han sträcker sig och tar fast dem och för dem till munnen. Han har försökt förut och ibland lyckats (viljan har aldrig saknats) men nu är det så tydligt att han faktiskt kan. Han behärskar det, han försöker inte endast utan han kan! Det är ett stort framsteg att kunna hålla i saker av egen vilja. Våran älskade sötnos. Dessutom har han börjat äta med längre intervall, idag har han exempelvis ätit med fyra timmars mellanrum (!) vilket är helt otroligt. Han har sovit tre timmar i sträck i hans säng (!) mitt på dagen. Alltså ni förstår inte hur otroligt detta är, det är nästan så jag knappt törs skriva det för då kanske det förändras. Vi hoppas verkligen att det håller i sig. Nu har han även börjat få sitta i babystolen, mysigt att han kan sitta med vid bordet när vi äter. Imorgon blir han ju fyra månader så till veckan ska vi nog ge den första smakportionen, han visar verkligen starkt intresse för mat så det blir spännande att se hur han reagerar. Tänk vad tiden går snabbt. Våran lilla pojke som växer och blir stor!

Annars då? Tja, i tisdags fyllde jag 28 år. Det firades genom att bjuda hem två kompisar på fika. Vi var fyra vuxna och sex barn, men den minsta av dem sov ute i vagnen. Vide låg på golvet och tittade på när de fyra äldsta barnen levde rövaren i hela lägenheten. Välbehövligt både för Liam att få träffa förskolekompisar och för oss att få träffa vuxna att surra med. Det var jättetrevligt! Trevligt sällskap är den bästa present man kan få på sin födelsedag!

Det har varit riktigt riktigt kallt här de senaste dagarna, termometern har visat -28 på mornarna. Så tråkigt att bara vara inne hela dagarna, jag längtar efter långa härliga promenader! Vecka tre ska jag och en kompis äntligen börja träna! Jag ser verkligen fram emot att komma iform efter graviditeten!

På hemresan blev det ett kort kort stopp på IKEA vilket resulterade i att vi har fått det riktigt fint på väggarna i tv-rummet. Kort kommer!

Orkar inte ladda upp kort ikväll, nu blir det mys i soffan innan vi kryper ner i sängen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0