Fantastiskt med olikheter!
Jag har hunnit med några aktiviteter med kollegorna sedan jag började jobba. Det är viktigt att hänga med på saker när man är ny på jobbet, för det är på aktiviteter utanför arbetet som man verkligen lär känna sina kollegor. Vi har bland annat firat en jättemysig kollega som fyllde 60 år för någon vecka sedan. Vi blev hembjudna till hans stora stora gård utanför Örebro. En vansinnigt fin gård med stall och massor av små uthus (ett tiotal hus), bland annat en egen smedja. Vi fick hälsa på hans fina får, hans goa stallkatt och de vackra hästarna. Vi fick höra historien om gården, hur den gått i arv på hans frus sida. Vi fick titta in i hans vackra hus. Det var så hemtrevligt, mysigt och så fin lantlig stil. Underbart vackert. Jag älskar att få åka ut till sådana där fina gårdar och få insupa miljön. Det som dock fick mig att vakna till var när han började berätta hur det tog tre timmar att klippa gräsmattan med åkergräsklipparen, hur han var tvungen att stiga upp tidigare än tidigast för att gå UT och elda i pannan, hur han renoverar, målar, byter yttertak och framför allt skottar hela gården. Hur han avverkar i skogen och hur han gjuter betonggolv. Hur vattnet kan frysa till på vintern... Det är då det börjar gå rysningar efter min ryggrad. Det börjar klia över hela kroppen och miljön ändrar plötsligt skepnad från den där sagolikt vackra miljön till den brutala verkligenheten. Jag börjar vrida och vända mig på stolen och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
I min värld skulle det ALDRIG någonsin vara värt att bo så som han bor. Det får vara hur fint och vackert som helst, men enligt mig är det inte värt det. Det arbete som krävs och den tid som går åt till pendling är så avskräckande att jag nästan får panik när jag tänker på det. Men besöket på hans gård påminner mig verkligen om hur fantastiskt det är att vi alla är olika! Tänk så underbart det är att vi är olika och prioriterar olika saker!
I fredags blev våra element kalla. Efter några samtal så var det åtgärdat. Det var tydligen en fläkt eller nåt som hade gått sönder. Det var någon som fixade till det medans vi åt tårta. Att inte behöva bry sig om sådant, och att slippa elda, byta tak och skotta en 100 meter lång uppfart med traktor -det är livskvalité för mig! Jag börjar mer och mer tro att bostadsrätt är det rätta för oss, den gyllene medelvägen mellan hyresrätt och egen villa.
Anledningen till att vi åt tårta i fredags? Våran stora älskling fyllde fyra år! Tänk att Liam har blivit så stor! Hjälp, tiden går alldeles för snabbt!!!
I min värld skulle det ALDRIG någonsin vara värt att bo så som han bor. Det får vara hur fint och vackert som helst, men enligt mig är det inte värt det. Det arbete som krävs och den tid som går åt till pendling är så avskräckande att jag nästan får panik när jag tänker på det. Men besöket på hans gård påminner mig verkligen om hur fantastiskt det är att vi alla är olika! Tänk så underbart det är att vi är olika och prioriterar olika saker!
I fredags blev våra element kalla. Efter några samtal så var det åtgärdat. Det var tydligen en fläkt eller nåt som hade gått sönder. Det var någon som fixade till det medans vi åt tårta. Att inte behöva bry sig om sådant, och att slippa elda, byta tak och skotta en 100 meter lång uppfart med traktor -det är livskvalité för mig! Jag börjar mer och mer tro att bostadsrätt är det rätta för oss, den gyllene medelvägen mellan hyresrätt och egen villa.
Anledningen till att vi åt tårta i fredags? Våran stora älskling fyllde fyra år! Tänk att Liam har blivit så stor! Hjälp, tiden går alldeles för snabbt!!!
Kommentarer
Trackback
